the reason for the season

För ett par veckor sedan delade vi ut en inbjudan till årets julkonsert. Tillsammans med inbjudan skickade vi också en julhälsning som förklarar varför vi firar jul. Med den texten vill jag önska er alla en god fortsättning på julen!

christmas-3010831_1920

Vi går nu mot en av årets mest omtumlande tider. Solen syns allt mindre, ett grått ljus skiner upp dagtid och den mörka delen av dygnet blir bara längre. För en del är det inte bara utanför huset som mörkret ökar ju närmare julen vi kommer. Alla längtar inte efter en jul. Alla vet inte vad en fridfull jul betyder eller hur den skulle kunna se ut.

Det är så mycket som ska avklaras innan de där få lediga dagarna med familjen. För varje år känns det på något sätt som att hjulet snurrar ännu fortare. Konsumtionen väntas slå nya rekord i år trots att vi har mer än vi behöver och redan nyttjat årets ranson av jordens resurser. Samtidigt, i andra delar av världen, ökar slavhandeln, som slagit historiska rekord.

När det snurrar fort, är det svårt att hinna tänka efter. Man bara kör på, härdar ut och tänker att det på något mirakulöst sätt kommer ändra sig en dag. Kanske är det i år vi kommer få den där harmoniska julen som vi längtat så efter?!

Andra räknar ned mot mardrömmen. Hur ska jag klara mig genom hela jullovet? Det är inte självklart att julen för med sig något glatt budskap, när verkligheten skriker något helt annat.

Så var det också på många sätt då Jesus föddes till jorden. Det såg kanske inte ut exakt som nu, men man brottades med andra former av samma förtryck och härskarkultur. Människor levde under förtryck från makter som var mer intresserade av sin egen vinning. Klimatet var hårt, hjärtan var stängda, folk körde på som zombies och längtade efter en förändring efter ett mirakel som skulle förändra situationen.

Ungefär som nu.

Folket i och runt Israel var präglade av berättelser om en Messias som skulle komma och ställa allt till rätta. Man läste regelbundet ord om hur en ny konung skulle komma, en mäktig och rättfärdig räddare som skulle få slut på krigen. En konung som skulle låta det bli fred över hela jorden. Man längtade efter den räddaren.

Under första advent läser vi texten i kyrkan om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Den texten var ett eko till de berättelser folket hela livet hade hört om konungen som skulle komma och ställa allt tillrätta. Därför hälsade de honom genom att vifta med palmblad och ropa ”Hosianna, Davids son, som kommer i Herrens namn!” Äntligen kommer han som ska ställa allt till rätta igen, tänkte de.

Om man läser berättelsen om Jesus i dess helhet, till exempel i Matteusevangeliet, kan man följa händelseutvecklingen. Efter intåget i Jerusalem, då Jesus blir hälsad som den räddare alla väntade på, håller Jesus ett jättelångt tal, där Jesus berättar dels vad han var sänd till jorden för att göra, dels vad upprättandet av Guds rike innebar.

 

Det var inte nödvändigtvis en revolution som skulle störta dåtidens makthavare, även om makten skulle ifrågasättas i ett vardagsliv som väljer att ledas av andra värden.

Det var inte nödvändigtvis en frihet som skulle flytta härskandet från ett folk till ett annat. Jesus vände upp och ned på allas förväntningar genom att presentera ett helt nytt sätt att leva, att tänka och att tro.

 

Jesus presenterade ett liv som var hållbart över tid, genom historiska skiften från ett årtusende till ett annat. Ett liv som alltid kommer ifrågasätta makthavare, system och livsstilar som inte bygger på rättvisa, barmhärtighet och trohet. Ett liv drivet av kärlek.

 

Gud sände sin son till jorden för att upprätta en relation. En relation med Kärleken själv. Gud beskrivs just så, som kärlekens källa. Jesu liv visar hur långt den kärleken är beredd att gå, hur den kan ta sig uttryck i vardagen i ett liv oavsett historisk tid eller geografisk placering.

 

Folket som hälsade Jesus som den kung de väntade på stod några dagar senare och ropade ”Korsfäst honom!” De hade hört men ändå inte förstått, och nu var de besvikna på att Jesus inte uppfyllde deras förväntningar. Samma utmaning vi ständigt ställs inför som människor i relation till Gud. Att bestämma hur Gud ska göra saker och hur det ska se ut eller att vara följsam och lyssna in det Gud gör.

Utmaningen att lyssna till hjärtat och följa ens instinkter om hållbara lösningar eller tänka kortsiktigt och acceptera härskande strukturer för ens egna vinning. Jesus presenterade en upprättad skapelse där vi kan leva ett liv i harmoni med varandra och med naturen. Det får konsekvenser i vår vardag, det har det fått i många tusen år. Men konsekvenserna leder till ett liv som är mer än ett uthärdande av rådande omständigheter. Ett liv bortom zombie-mentalitet och hopplöshet. Jesus bjuder in till ett liv där hoppet och kärleken ständigt får segra oavsett vilka omständigheter vi råkar befinna oss i.

 

”Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn.”

 

Det var det Jesus kom för att göra. Lysa upp en mörk tillvaro och säga ”det finns hopp för dig till ett levande liv fyllt av kärlek.” Vi firar just detta varje år. Hur mörkt det än kan se ut och kännas så är det aldrig försent för ljuset att bryta in. Det vi utmanas att göra är att ställa vår dörr på glänt.

”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s